En riktig cyklist!

Har idag klarat av min andra träning med Örebrocyklisterna. 79 km till protokollet - GÖTT! Och på köpet fick jag veta att man inte är någon RIKTIG cyklist förrän man har gjort en sk SPD-vurpa (vilket för övrigt två stycken i min grupp gjorde idag.) Det betyder att jag nu har kunnat titulera mig riktig cyklist i ca två veckor utan att veta om det. Proffs nästa?

Samling på Stortorget

Var tog april vägen?

Som bortblåst.

Grattis till mig själv, 27 år!

Jamen, grattis då! Jag har förändrats som en kameleont sedan digitalkamerans inträde i mitt liv. My God...

Grattis Jocke!

Från och med idag kommer speciellt utvalda personer att firas med ett litet bildkollage här på bloggen på sina födelsedagar. Det gäller bara dem som är värda att fira och som finns med i min lilla fotosamling. Så ni som står på tur, akta er! Jag tycker det ska bli riktigt roligt, synd bara att folk inte fyller oftare.

Dagens födelsedagsbarn är Jockepocke. Eller barn o barn..han fyller ju gammal gubbe (igen). Nu är ju inte Jocke den lättaste att fånga på bild, men jag har iaf lyckats några gånger under årens lopp.

Så...hipp hipp hurra på Jockes dag! Fira med nåt GOTT!

Tur att vi får se dig från din bästa sida ibland iaf :)

"Örebro 14" - för alltid i mitt hjärta.

10 april - Sveriges vanligaste födelsedag. Men inte känner jag nån som fyller år idag inte. Så istället för att smaska i mig tårta så bestämde jag mig för att rasta racern lite. En tripp på 6 mil som kan sammanfattas med orden vilse, vurpa, motvind, fötter utan känsel pga kylan, vädjan till högre makter och HEMLÄNGTAN!! Redan efter sådär 2 kilometer önskade jag att jag legat kvar hemma i sängen. Men jag fortsatta trampa, trampa och trampa. Jag vet inte om jag glömde börja trampa när jag satt mig på cykeln efter en liten kexchokladpaus i Odensbacken, vilket resulterade i att cykeln vippade och jag låg och krälade på marken. Jag fick lite ont i handen och tyckte ännu mer synd om mig själv en innan. Tyvärr så hade jag ingen annan att skylla på än mig själv så jag fortsatte trampa och trampa och trampa. Men fråga mig inte vart. Jag var riktigt borta. Lyckan var total när jag såg skylten "Örebro 14". Jag kommer aldrig glömma den skylten. Lyckan var total.

Det var en träningsrunda som jag helst vill glömma. Men jag fick ju i alla fall ytterligare 6 mil till protokollet. 6 mil och dödströtta ben. Kexchokladen var i alla fall god (Tack Ninna för påskägget). Men å andra sidan...utan kexchokladen hade jag kanske inte stannat och därmed inte slagit i backen...

Inatt ska jag drömma sött om en vindstilla Vätternrunda.

Snygg rygg

Var på massage hos en gammal hälsopeddis. Hon använde någon slags sugkoppar på ryggen. Två dagar senare såg jag fortfarande ut såhär... My God! Tur att jag inte skulle på bal dagen efter.